Jag har fått en hel del kommentarer på det som jag skrev sist, dock inte här utan främst direkt till mig, via mail, msn eller sms. Och ja, det var ett ganska mörkt inlägg men jag är en hel människa och som alla andra har jag mina mörka stunder. De är inte lika många eller lika långa som förut men kommer fortfarande då och då. Och även om de är jobbiga så är de ändå ett tecken på att det händer saker i mitt liv som spelar roll, annars hade jag antagligen inte reagerat så starkt.

Den här gången blev tillvaron bra mycket ljusare redan dagarna efter jag hade skrivit här, och det tack vare att jag blev påmind om hur underbara mina vänner är (och att möjligen för att jag gick på en arbetsintervju där arbetsgivaren redan innan hade bestämt sig för att ge mig jobbet). De (alltså vännerna) är ett bevis på att det jag skrev förra gången inte stämmer. Jag är kanske inte jätteframgångsrik, populär eller har mycket pengar. Men mitt liv är mer än en serie misslyckanden för jag har människor i det som bryr sig om mig, som tycker att jag gör en skillnad i deras liv och som tycker om mig för den jag är, trots alla mina brister och fel. Och vad mer kan man önska sig?