Ett år...

Igår fyllde bloggen 1 år! Och som ni vet så ska man vid varje årsskifte stanna upp, se tillbaka på det senaste året och begrunda. Jag stannade upp lite för länge, det är därför inlägget kommer först idag...

Så, vad har hänt sedan jag började blogga? Förra året vid den här tiden var en svår period och jag är glad att jag klarade mig ur den levande. Att jag gjorde det beror mest på en person, jag tror att du vet vem du är. Tack för att du finns, du betyder så mycket för mig.

Året har varit fullt av toppar och dalar, och jag har verkligen fått omvärdera mitt liv och vad som är viktigt i det. Detta är vad jag har kommit fram till:
Den där Maslow var inte så dum. Grunden för att kunna må bra och utvecklas är att man har fysisk trygghet, oavsett hur den ser ut. Man behöver någonstans att bo och någon typ av försörjning. Men därutöver är det bara de mänskliga relationerna som spelar någon roll. Jag behöver inte "vara" mitt jobb för att mitt liv ska få mening, bekräftelse från människor som jag bryr mig om och som bryr sig om mig betyder så mycket mer.

Ett exempel: händelsen jag skrev om nu den 4 mars, när Gustav gav mig en jättefin tavla som han själv gjort och lagt ner sin själ i för att han ville göra något fint till mig. Det betyder så mycket mer än när min professor klappar mig på axlen (bildligt talat) och säger "ja men det var ju fint gjort".

Slutsats: Se till att ta hand om dina vänner, visa dem att du bryr dig om dem så kommer de göra detsamma för dig. Kärlek!