Åter igen gryr dagen vid din bleka skuldra
genom frostigt glas syns solen som en huldra
ditt hår, det flyter över hela kudden
Och om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där
jag aldrig ger dig
men du, jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag
Vår gardin den böljar svagt där solen strömmar
långt bakom ditt öga svinner nattens drömmar
du drömmer om något fint
jag ser du småler
Och om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där
jag aldrig ger dig
men du, jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag
Utanför vårt fönster hör vi markens sånger
som ett rastlöst barn om våren
dagen kommer
lyssna till den sång som jorden sjunger
Och om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där
jag aldrig ger dig
men du, jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag
likt en sländas spröda vinge ögat skälver
solens smälta i ditt hår kring pannan välver
du, jag tror vi flyr rakt in i solen
Och om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där
jag aldrig ger dig
men du, jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag
men du, jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar